En sommardag i tjugoårsåldern åkte jag båt till en ö utanför Sundsvall tillsammans med mina föräldrar. Vi grillade med ett gäng vuxna och samtalet kom in på pengar. Plötsligt fick jag frågan
  – Du som är ung, vad skulle du göra om du vann en miljon?
  – Jag skulle köpa tavlor av mästaren Bengt Lindström, svarade jag. Alla skrattade åt mig. Jag fortsatte.
  – Sedan skulle jag hänga upp alla målningar i ett rum och varje gång jag var deppig skulle jag sitta där och bli lycklig. De vek sig av skratt när plötsligt en av männen blev allvarlig och sade.
  – Lyssna på henne, hon vet vad hon talar om. Fortsätt att förklara! Det var enkelt för mig, eftersom jag älskat Lindströms tavlor så länge jag kunde minnas. Jag lovordade min favoritkonstnär tills mannen avbröt mig.
  – Okej, jag har hört nog. Vill du träffa honom, din mästare? Jag blev helt ställd. Jag kunde inte tänka mig något större, men vad i hela världen skulle jag säga till världens bästa konstnär? Av rädsla för att göra bort mig, avböjde jag inbjudan.
  – Skyll dig själv! sa mannen. Han var Bengt Lindströms färgsättare. Jag ångrar inte mycket, men detta är nog det dummaste jag någonsin gjort! På min födelsedag ett par dagar senare, kom ett pappersrör med ”En hälsning från Bengt” Det var en ihoprullad litografi – direkt från konstnären själv!

Tips; tänk inte för mycket, ta chansen när den kommer! Se några av Lindströms verk här.