Ja, denna fantastiska Johansson. Jag talar inte om Jan, Sten eller Janeric Johansson. Utan om den tvättäkta popstjärnan Jonathan Johansson. Naturligtvis måste jag såsom vän avslöja hans brister och fadäser. Som den där gången när Jonathan med komp skulle uppträda på Sveriges äldsta ungdomsgårds 50-årsjubileum i den anrika textilstaden Borås. Stjärnan bilade ner från Stockholm och skulle äntra scenen klockan 23.00 på jubileumskvällen. Tio minuter innan utsatt tid ringde Jonathan. Stolt vrålade han i mobiltelefon.
– Jag är framme!
-Jaha, vad då framme? undrade arrangören.
-Jag är framme här i Skövde!
– Okej, Jonathan, då befinner du dig i fel stad. Du är tretton mil här ifrån och skall gå på scen i Borås om tio minuter. Skynda dig!
Tips; lita inte på människors lokal-, stads- eller landsortssinne. Särskilt inte på inbokade popstjärnors dito. Spelningen blev, fadäsen till trots, dock mycket lyckad och bra. Om än något försenad. Kolla in hans webbplats här och hans MySpace-sida här eller läs mitt tidigare inlägg Jonathan här.
hahaha!
Här har du experten på att hamna där man inte ska vara, man ska inte lite på tågvärdar, de skickar en ut i världen varelse du vill det eller inte. Iblad hamnar man i Enköping i några timmar. Nån annan gång blir man avkastad i Södertälje mitt i natten utan pengar. Jag lyckas i allafall oftast sluta i 1:a klass på X2000, men kan ändå inte låta bli att tänka; Skövde är ändå inte så illa pinkat.
kramar!!!
Louise, underbart…låter som ett spännande sätt att resa!
Ja, den fantastiska Johansson var väl värd att vänta på, jag minns det som det var igår… ett underbart sätt att avsluta en underbar jubileumsgårdskväll på, jag njöt av varje minut! *tittar på klockan* Dags att gå till jobbet, ses snart, min älskade vän! Kram!
Anja, jag ler och längtar till nästa jubileum…det lär bli många fler!