Jag. En namnlös idiot. Jag ringer till banken, som ignorerat mig. Jag ringer till försäkringsbolaget, som ljugit för mig. Jag ringer till landstinget, som tappat bort mig. Samtalen är nästintill identiska. När jag efter lång väntan äntligen kommer fram hör jag en gravt ointresserad person i andra änden – Vad kan jag hjälpa till med? Jag säger – Hej, mitt namn är Tov… Längre än så hinner jag inte innan den surgriniga och snorkiga människan avbryter mig, utan minsta tillstymmelse till kundvårdande personlighets- eller proffessionsdrag . – Personnumret, tack! Samma fras på alla tre ställen. På en och samma dag. De hade lika gärna kunna säga det ärligt till mig istället för att bara tänka det. – Jag skiter väl i dej och ditt namn, kom till saken snabbt så jag blir av med dej nån gång! Men, ser ni, jag nöjer mig inte med att vara en namnlös idiot. Jag är hellre en namnlös maktfaktor. Så på deras fråga om personnummer svarar jag helt sonika – 070823-0000, i dag byter jag bort er!
Tips; använd din makt till att förändra, du kan göra skillnad. Du är en maktfaktor att räkna med!
BLomst, tack. Du är en viktig maktfaktor!
Hurra for deg! Selv opplevde jeg det samme i går. Igjen. Tre ganger. Man blir TRØTT av det.
En spesiell TAKK til deg for den aller siste setningen i innlegget ditt! Viktige ord. Til ettertanke. Særlig når man føler (känner) seg liten og helt maktesløs…
Hej Tovan, tack för att du är så gullig, jag misstänker att det är dej jag menar i mitt sista inlägg med någon som skrivit en kommentar, hittar bara inte den, om du kommer ihåg art du skrev din första kommentar till mej så… snälla tala om det för mej.
Kram på dej
Tack igen… nu kan du ta en titt i inlägget igen….