Som liten trodde jag att bli vuxen medförde ett välfyllt kylskåp. En kyl proppad med kycklinglår, revbensspjäll, köttbullar, pizzabitar, korvar och ostar i mängder. Hur i hela världen kunde jag få en sådan vanföreställning om vuxenvärlden? När jag själv blev vuxen och singel gapade kylen tom sånär som på salami och några flaskor Ramlösa. Nu är jag fortfarande vuxen, långt ifrån singel, men kylen gapar likaväl ofta tom. Det enda som numera alltid finns i kylen är pesto, parmesan och oliver. Och det fyller ju knappast en hel kyl. Ett är dock säkert, som barn viste jag inte att dessa tre goda ting ens existerade, än mindre att de skulle komma att finnas i mitt kylskåp. Och inte sprang man runt hörnet för att hämta hem sushi, thai eller italienskt i tid och otid heller för den delen.
Tips; bli nostalgiskt vrålhungrig, läs Enid Blytons Fem-böcker, där snackar vi välfyllda picknickkorgar (men ack så välfyllda fördomar)!
Full kyl är bara en av många drömmar som gått i kras. Jag trodde även att jag skulle gilla fotboll, ha bil samt hela tiden veta exakt vad som bör göras i varje upptänklig situation. Sen fattar man att vuxna är som man själv, bara äldre. Making It Up As They Go Along. Snuvad på konfekten är bara förnamnet…
Tovan Bra skrivet på din Blogg 🙂 Saknar diig